Blogginlägg E: The Elements of Journalism

The primary purpose of journalism is to provide citizens with the information they need to be free and self-governing

Citatet ovan är hämtat ur ”The Elements of Journalism – What Newspeople Should Know and the Public Should Expect” av Bill Kovach och Tom Rosenstiel. Boken blev till som ett resultat av arbete i nätverket ”The Committee of Concerned Journalists” där några av USA:s mest inflytelserika journalister gemensamt funderar över vad som egentligen kännetecknar god journalistik. I boken hittar ni ju tio punkter som nätverket enades kring och som bland annat handlar om kravet på sanning och självständighet, vem man ser som sin uppdragsgivare och hur nyheter bör presenteras.
Men idag är det inte längre helt enkelt att definiera vad som är journalistik. Vid stora världshändelser – och även mindre incidenter – är det tydligt att de s.k. sociala medierna får en allt mer betydande roll. Det handlar om att internetforum, bloggar, wikier och så vidare tar plats som snabba nyhetsförmedlare från platser där något händer, ofta långt innan journalisterna hinner dit.

I ditt femte och sista blogginlägg på kursen ska du reflektera kring relationen mellan gammelmedierna (som de ibland kallas) och de sociala medierna. Vad innebär utvecklingen för medborgarna/nyhetskonsumenterna? Vad händer med begrepp som objektivitet och oberoende? Och inte minst: vad får du för tankar om du relaterar de sociala mediernas publiceringar till de Kovach och Rosenstiels resonemang kring den goda journalistiken?
Relatera gärna till dina egna tankar och erfarenheter, men jag vill att det i ditt inlägg ska märkas att du har läst boken och att du ”hämtar näring” utifrån läsningen.

Några länkar till inlägg om sociala medier får du här:
Aftonbladetjournalist som upptäckte att en journalistisk bloggsatsning fick större genomslag än 12 års samlad journalistik i Aftonbladet.

Anders Mildner om bristen på bloggar inför bland de journalistprisnominerade.

Martin Jönssons på Svenska Dagbladet om journalistikens förnyelse.

Sociala medier är journalistikens räddning enligt bloggen ”Bitform”.

Blogginlägg D: Kampanjjournalistik på gott och ont

För över sju år sedan fängslades journalisten Dawit Isaak i Eritrea. Anledningen är att han skrev om landets brist på demokrati och behovet av frihet i den eritreanska tidningen Setit. Han är svensk medborgare, men sitter alltså fängslad i Eritrea – utan att någon rättegång har hållits. Vill du läsa mer om Dawit Isaak och bakgrunden till hans öde finns en utförlig artikel i Göteborgsposten 24 mars 2009.
I många länder är journalistiskt arbete förenat med livsfara – de senaste tio åren har omkring100 journalister om året dött eller dödats i samband med tjänsten. Utöver det förekommer hot, misshandel, fängslanden och andra metoder för att tysta redaktioner och journalister som publicerar uppgifter som inte är bekväma. Internationella Journalistfederationen (IFJ) är världens största organisation som engagerar journalister och de kämpar för bland annat pressfrihet.

I ditt fjärde blogginlägg hade jag egentligen inte tänkt att du ska blogga om pressfrihet och hot mot journalister – men om du blir jätteengagerad så får du gärna ägna dig åt det. Det jag hade tänkt få höra dina tankar om är en företeelse som vi har sett exempel på i samband med Dawit Isaak-fallet, nämligen kampanjjournalistik. I korthet kan det beskrivas som journalistik där man inte objektivt redovisar fakta utan istället i ett visst syfte vinklar presentationen. Det kan handla om att få en fånge frigiven, att få folk att betala pengar till bröstcancerforskning eller att stoppa en utvisning i ett behjärtansvärt asylärende. I Dawit Isaak-fallet gick DN, Expressen, Svenska Dagbladet och Aftonbladet härom veckan samman i en stor kampanj med syfte att få honom frigiven.
Kampanjjournalistiken är omdebatterad! Vart tog den objektiva journalistiken vägen, undrar somliga? Vad händer med alla dem som inte har möjlighet att bli ett ”kampanjcase” i tidningen? Läs Göteborgsjournalisten Kenth Andreassons krönika på Tidningen i skolans sajt!
Sedan vill jag att du själv resonerar om kampanjjournalistik som företeelse. Läs på om fenomenet och hitta gärna egna exempel på kampanjjournalistik som kan vara intressanta!

Här är ytterligare ett par länkar som kan vara intressanta och ge näring till dina funderingar:

Västerbottens-Kurirens chefredaktör om kampanjjournalistik:
http://www.vk.se/Article.jsp?article=265296&leftmenu=132

P1 Publicerat, bl.a. programmet den 22 mars 2009:
http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramId=2792

Blogginlägg C: Based on a true story - eller?

I bland känns en tidningsartikel alldeles för begränsad när en journalist har en bra historia att berätta. Många väljer därför att presentera resultatet av sitt journalistiska arbete i ett lite rymligare format: som bok.
Den senaste tidens diskussion om Liza Marklunds bok ”Gömda” har väl inte undgått någon. Den har satt fingret på frågan om var sanningens gränser går. Hur många detaljer får ändras utan att trovärdigheten går förlorad? När får något kallas journalistik och när är det istället fiktion?
På publicistklubbens webbplats kan du ta del av en debatt om Gömda-frågan:
http://www.publicistklubben.se/2009/01/20/referat-fran-gomda-debatten/
Här hittar du ett gäng samlade länkar till åsikter, fakta och tankar om Gömdadebatten:
http://samesamebutdifferent.se/2009/01/21/osamlade-tankar-i-sparen-efter-gomda-debatten/

I början av terminen fick du i kursguiden en lista med ett antal journalistiska böcker inom olika ämnen.
I ditt tredje blogginlägg ska du utgå från en av böckerna i listan (eller så många som du har läst!). Skriv en recension där du har dina övriga kurskamrater som målgrupp. Låt inte referatet av själva innehållet ta för stor plats utan fokusera också på hur du tycker att författaren/reportern hanterar den journalistiska formen. Vad kan man säga om det skönlitterära kontra det dokumentära sättet att uttrycka sig på? Hur ska dessa böcker benämnas: litterär journalistik eller journalistisk litteratur? Fördelar/nackdelar med journalistik i den här formen? Kan man ha samma krav på sanning, källkritik och etik? Är det något särskilt du uppskattar, eller vill ifrågasätta?”New journalism” är ett begrepp som i bland används för att beskriva den här typen av journalistik – läs gärna mer om begreppet.

Följande artikel av Jan Gradvall i Sydsvenska Dagbladet tror jag kan vara intressant:
http://sydsvenskan.se/kultur/article135886.ece
Även Anders Sundelins essä i DN tar upp New Journalism – och ifrågasätter om den är så ny …http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=690909
Den här ”understreckaren” i Svenska Dagbladet bör också kunna ge näring till ert inlägg:
http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_181077.svd

Blogguppgift B: Etikens gråzoner

Vid känsliga händelser har medierna en krävande utmaning i att avgöra vilka och hur detaljerade uppgifter som kan publiceras utan att etiska övertramp begås – ofta handlar diskussionen om namnpublicering. I fjol ledde såväl fallet med den tyska kvinna som misstänktes för mord på två barn i Arboga, som gripandet av Englas mördare till att olika medier fattade olika beslut i namnpubliceringsfrågan.

Spelregler för press, radio och tv är en pressetisk regelsamling som branschen själv har tagit fram. De är alltså inte på något sätt juridiskt tvingande, men tidningar, radio och tv har åtagit sig att följa dem. Sverige har ju en mycket långtgående tryck- och yttrandefrihet, och branschen vill även fortsättningsvis undvika reglerande lagstiftning genom att själv tar ansvar för att handla etiskt (även om det juridiska ramverket är mycket generöst).

I ditt andra blogginlägg ska du fundera kring mediernas etiska gränsdragningar. För några veckor sedan beskrev P1-programmet Medierna ett svårt publicistiskt övervägande i samband med mordet på en homosexuell man i Malmö som skedde före jul. Diskussionen gäller hur mycket man ska berätta om de misstänktas bakgrund. Lyssna på programmet:
http://www.sr.se/sida/LaddaNer.aspx?ProgramID=2795 (Medierna 2009-01-31)

Läs också spelreglerna noga och fundera över hur du skulle ha hanterat frågan om du vore ansvarig utgivare. Hur mycket är relevant att berätta om de misstänktas religiösa och etniska tillhörighet? Varför? Kanske har du egna exempel på ”gråzonspubliceringar” som är intressanta att diskutera? Glöm inte att bildmaterial ska bedömas på precis samma vis som text! En viktig fråga är nog var gränsen för allmänintresset går – och kanske hur allmänintresse ska definieras!
Avslutningsvis följer här ytterligare ett par länkar som berör etiska avväganden. Låt dig gärna inspireras!
Pressforskare: Medierna borde publicera namn oftare (SvD, 15/4 2008)
Medier oeniga om namnpublicering (DN, 2008-04-16)

Blogguppgift A: Nyhetsvärdera mera!

Vad vi får läsa, se och höra i tidningar, radio och tv är resultatet av en process som inte är helt lätt att förstå sig på. Den senaste veckan har nyhetsflödet bestått av allt från Centerns svängning i kärnkraftsfrågan, SAS rekordförlust och Malmöpoliser som kallar Rosengårdsungdomar för ”blattejävlar", till dopade skidskyttar och Mikael Rickfors som har blivit stucken av en skorpion i Kenya.

Din första blogguppgift går ut på att under den kommanden veckan (vecka 7) välja minst två händelser ur nyhetsfloden och reflektera kring varför just de har publicerats som nyheter. Du väljer själv vilka medier du hämtar dina exempel från. När du skriver ditt inlägg är det viktigt att du inte bara ”tycker” om nyheterna utan hänvisar till den etablerade kunskap och de teorier om nyhetsvärdering som du kanske har tillgodogjort dig under tidigare mediestudier, eller som du får möjlighet att fördjupa dig i nu.
Håkan Hvitfelt samt Johan Galtung är ett par forskare som har tittat närmare på nyhetsvärderingens värld. Läs gärna också Bengt Johanssons färska studie av nyhetsvärdering vid svenska nyhetsredaktioner:
http://www.miun.se/upload/ITM/Demicom/Rapporter%20pdf/DMI-rapport_19_FINAL.pdf

Som inspiration kan du även kolla följande länk som leder till artiklar med tema nyhetsvärderingar, publicerade i Göteborgsposten.

http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=901&a=422193

http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=901&a=251252

För ett halvår sedan sände det mediegranskande P1-programmet ”Medierna” ett intressant inslag om nyhetsvärdering. Programmet beskriver hur New Orleans-bornas oro för orkanen Gustav totalt dominerade nyhetsförmedlingen, samtidigt som översvämningen i Indien drabbade miljontals, och jordskalvet i Kina gjorde hundratusentals människor hemlösa. Amerikanska katastrofer betraktas som åtta gånger ”viktigare” än asiatiska, konstateras i programmet.
Lyssna gärna! Du hittar programmet via ”Mediernas” podradiosida, där du kan ladda hem filen eller lyssna direkt (6/9-08, reportaget om nyhetsvärdering sänds de sista tio minuterna):

http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/laddaner.asp?ProgramID=2795

”Tidningen i skolan” är en organisation som också kan vara till hjälp:

http://www.tidningeniskolan.com/lop.jsp?c1=1662&c2=1666&c3=1668

Journalistiska utmaningar 2009

Nytt år och för många en nystart med höga ambitioner!
Tyvärr måste vi också konstatera att gamla konflikter följer med in i 2009. I Gaza är läget omöjligt att förstå när man sitter i ett avlägset, tryggt Sverige. Konflikten i Gaza illustrerar på många viss journalistikens centrala roll och hur makthavare utnyttjar sin möjlighet att stänga ute vakande och bevakande ögon från konflikthärdar. På en kulle en bit från gGazagränsen sitter journalister från hela världen, och tvingas till det hopplösa uppdraget att på distans försöka ge en allsidig, sann och nyanserad bild av det som händer.

Samtidigt träder helt nya verklighetsförmedlare fram. När journalisterna stängs ut blir de så kallade sociala medierna ovärderliga källor inifrån det stängda området. Frågan är bara hur den traditionella journalistiken och de nya nyhetsförmedlarna ska förhålla sig till varandra. Och hur ska mediepubliken orientera sig i en medievärld med ett explosionsartat antal källor?

Det här är bara några frågor som studenterna på vårens kurs i journalistik här på Karlstads universitet ska få brottas med. Under kursens gång kommer studenterna att blogga om olika journalistikrelaterade frågor - länkarna till deras bloggar finns på den här sidan. Tveka inte att kommentera inläggen eller att skicka med tankar och tips inför de framtida journalistiska utmaningarna.