Blogginlägg C: Based on a true story - eller?

I bland känns en tidningsartikel alldeles för begränsad när en journalist har en bra historia att berätta. Många väljer därför att presentera resultatet av sitt journalistiska arbete i ett lite rymligare format: som bok.
Den senaste tidens diskussion om Liza Marklunds bok ”Gömda” har väl inte undgått någon. Den har satt fingret på frågan om var sanningens gränser går. Hur många detaljer får ändras utan att trovärdigheten går förlorad? När får något kallas journalistik och när är det istället fiktion?
På publicistklubbens webbplats kan du ta del av en debatt om Gömda-frågan:
http://www.publicistklubben.se/2009/01/20/referat-fran-gomda-debatten/
Här hittar du ett gäng samlade länkar till åsikter, fakta och tankar om Gömdadebatten:
http://samesamebutdifferent.se/2009/01/21/osamlade-tankar-i-sparen-efter-gomda-debatten/

I början av terminen fick du i kursguiden en lista med ett antal journalistiska böcker inom olika ämnen.
I ditt tredje blogginlägg ska du utgå från en av böckerna i listan (eller så många som du har läst!). Skriv en recension där du har dina övriga kurskamrater som målgrupp. Låt inte referatet av själva innehållet ta för stor plats utan fokusera också på hur du tycker att författaren/reportern hanterar den journalistiska formen. Vad kan man säga om det skönlitterära kontra det dokumentära sättet att uttrycka sig på? Hur ska dessa böcker benämnas: litterär journalistik eller journalistisk litteratur? Fördelar/nackdelar med journalistik i den här formen? Kan man ha samma krav på sanning, källkritik och etik? Är det något särskilt du uppskattar, eller vill ifrågasätta?”New journalism” är ett begrepp som i bland används för att beskriva den här typen av journalistik – läs gärna mer om begreppet.

Följande artikel av Jan Gradvall i Sydsvenska Dagbladet tror jag kan vara intressant:
http://sydsvenskan.se/kultur/article135886.ece
Även Anders Sundelins essä i DN tar upp New Journalism – och ifrågasätter om den är så ny …http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=690909
Den här ”understreckaren” i Svenska Dagbladet bör också kunna ge näring till ert inlägg:
http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_181077.svd

Blogguppgift B: Etikens gråzoner

Vid känsliga händelser har medierna en krävande utmaning i att avgöra vilka och hur detaljerade uppgifter som kan publiceras utan att etiska övertramp begås – ofta handlar diskussionen om namnpublicering. I fjol ledde såväl fallet med den tyska kvinna som misstänktes för mord på två barn i Arboga, som gripandet av Englas mördare till att olika medier fattade olika beslut i namnpubliceringsfrågan.

Spelregler för press, radio och tv är en pressetisk regelsamling som branschen själv har tagit fram. De är alltså inte på något sätt juridiskt tvingande, men tidningar, radio och tv har åtagit sig att följa dem. Sverige har ju en mycket långtgående tryck- och yttrandefrihet, och branschen vill även fortsättningsvis undvika reglerande lagstiftning genom att själv tar ansvar för att handla etiskt (även om det juridiska ramverket är mycket generöst).

I ditt andra blogginlägg ska du fundera kring mediernas etiska gränsdragningar. För några veckor sedan beskrev P1-programmet Medierna ett svårt publicistiskt övervägande i samband med mordet på en homosexuell man i Malmö som skedde före jul. Diskussionen gäller hur mycket man ska berätta om de misstänktas bakgrund. Lyssna på programmet:
http://www.sr.se/sida/LaddaNer.aspx?ProgramID=2795 (Medierna 2009-01-31)

Läs också spelreglerna noga och fundera över hur du skulle ha hanterat frågan om du vore ansvarig utgivare. Hur mycket är relevant att berätta om de misstänktas religiösa och etniska tillhörighet? Varför? Kanske har du egna exempel på ”gråzonspubliceringar” som är intressanta att diskutera? Glöm inte att bildmaterial ska bedömas på precis samma vis som text! En viktig fråga är nog var gränsen för allmänintresset går – och kanske hur allmänintresse ska definieras!
Avslutningsvis följer här ytterligare ett par länkar som berör etiska avväganden. Låt dig gärna inspireras!
Pressforskare: Medierna borde publicera namn oftare (SvD, 15/4 2008)
Medier oeniga om namnpublicering (DN, 2008-04-16)

Blogguppgift A: Nyhetsvärdera mera!

Vad vi får läsa, se och höra i tidningar, radio och tv är resultatet av en process som inte är helt lätt att förstå sig på. Den senaste veckan har nyhetsflödet bestått av allt från Centerns svängning i kärnkraftsfrågan, SAS rekordförlust och Malmöpoliser som kallar Rosengårdsungdomar för ”blattejävlar", till dopade skidskyttar och Mikael Rickfors som har blivit stucken av en skorpion i Kenya.

Din första blogguppgift går ut på att under den kommanden veckan (vecka 7) välja minst två händelser ur nyhetsfloden och reflektera kring varför just de har publicerats som nyheter. Du väljer själv vilka medier du hämtar dina exempel från. När du skriver ditt inlägg är det viktigt att du inte bara ”tycker” om nyheterna utan hänvisar till den etablerade kunskap och de teorier om nyhetsvärdering som du kanske har tillgodogjort dig under tidigare mediestudier, eller som du får möjlighet att fördjupa dig i nu.
Håkan Hvitfelt samt Johan Galtung är ett par forskare som har tittat närmare på nyhetsvärderingens värld. Läs gärna också Bengt Johanssons färska studie av nyhetsvärdering vid svenska nyhetsredaktioner:
http://www.miun.se/upload/ITM/Demicom/Rapporter%20pdf/DMI-rapport_19_FINAL.pdf

Som inspiration kan du även kolla följande länk som leder till artiklar med tema nyhetsvärderingar, publicerade i Göteborgsposten.

http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=901&a=422193

http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=901&a=251252

För ett halvår sedan sände det mediegranskande P1-programmet ”Medierna” ett intressant inslag om nyhetsvärdering. Programmet beskriver hur New Orleans-bornas oro för orkanen Gustav totalt dominerade nyhetsförmedlingen, samtidigt som översvämningen i Indien drabbade miljontals, och jordskalvet i Kina gjorde hundratusentals människor hemlösa. Amerikanska katastrofer betraktas som åtta gånger ”viktigare” än asiatiska, konstateras i programmet.
Lyssna gärna! Du hittar programmet via ”Mediernas” podradiosida, där du kan ladda hem filen eller lyssna direkt (6/9-08, reportaget om nyhetsvärdering sänds de sista tio minuterna):

http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/laddaner.asp?ProgramID=2795

”Tidningen i skolan” är en organisation som också kan vara till hjälp:

http://www.tidningeniskolan.com/lop.jsp?c1=1662&c2=1666&c3=1668

Journalistiska utmaningar 2009

Nytt år och för många en nystart med höga ambitioner!
Tyvärr måste vi också konstatera att gamla konflikter följer med in i 2009. I Gaza är läget omöjligt att förstå när man sitter i ett avlägset, tryggt Sverige. Konflikten i Gaza illustrerar på många viss journalistikens centrala roll och hur makthavare utnyttjar sin möjlighet att stänga ute vakande och bevakande ögon från konflikthärdar. På en kulle en bit från gGazagränsen sitter journalister från hela världen, och tvingas till det hopplösa uppdraget att på distans försöka ge en allsidig, sann och nyanserad bild av det som händer.

Samtidigt träder helt nya verklighetsförmedlare fram. När journalisterna stängs ut blir de så kallade sociala medierna ovärderliga källor inifrån det stängda området. Frågan är bara hur den traditionella journalistiken och de nya nyhetsförmedlarna ska förhålla sig till varandra. Och hur ska mediepubliken orientera sig i en medievärld med ett explosionsartat antal källor?

Det här är bara några frågor som studenterna på vårens kurs i journalistik här på Karlstads universitet ska få brottas med. Under kursens gång kommer studenterna att blogga om olika journalistikrelaterade frågor - länkarna till deras bloggar finns på den här sidan. Tveka inte att kommentera inläggen eller att skicka med tankar och tips inför de framtida journalistiska utmaningarna.